Bluff-sms och smishing: så gör du

Ett sms säger att ett paket väntar, att ditt konto spärrats eller att du måste verifiera dig. Länken ser seriös ut och det känns brådskande. Det är så ett bluff-sms fungerar. Här är vad du gör, i ordning, och vad myndigheterna själva skriver om smishing.

Texten är allmän information och inget juridiskt råd. Den bygger på PTS, Finansinspektionen (FI), Polisen och Konsumentverket.

Vad är smishing?

Smishing är nätfiske via sms. PTS beskriver att bedragaren skickar skadliga länkar till din telefon. Länkarna kan leda till falska webbplatser eller installera skadliga appar som kan hämta lagrat innehåll och försöka få ut bankuppgifter. Meddelandena uppmanar ofta till snabb handling, till exempel för att ett paket annars ska returneras.

Konsumentverket använder ordet bluff-sms och varnar för att klicka utan eftertanke och för att lämna ut kontonummer och inloggningsuppgifter. Vill du ha helheten om mejl, sms och samtal, läs vår guide om nätfiske, bluffmejl och bluffsms.

Så gör du med ett misstänkt sms

1. Klicka inte på länken. PTS: klicka inte på länkar du inte är helt säker på, särskilt om de ser konstiga ut. FI lägger till att du inte ska skanna QR-koder i misstänkta meddelanden, öppna bilagor eller svara.
2. Ring inte numret i sms:et. Polisen råder dig att hitta kontaktuppgifter på organisationens officiella webbplats i stället. FI säger samma sak om länkar: skriv in adressen själv i webbläsaren.
3. Vidarebefordra till 7726. Både PTS och FI nämner det gemensamma kortnumret 7726, som mobiloperatörerna samarbetar kring. Det hjälper dem att identifiera och stoppa bedrägerier.
4. Radera sms:et. Gör det efter att du vidarebefordrat det. Tänker du anmäla kan du ta en skärmbild först (vårt eget råd).
5. Anmäl vid behov. Se längre ned.

Lämna aldrig ut lösenord, kortuppgifter eller personuppgifter via sms, e-post eller telefon, enligt PTS. Logga inte heller in med BankID eller bankdosa för att någon ber dig. Se BankID-bedrägeri och hur du spärrar BankID.

Vill du veta vad som är synligt om dig på nätet efter ett misstänkt meddelande? Remove Me gör en kostnadsfri analys utan registrering. Den söker i det som är offentligt synligt, bland kända dataläckor (via Have I Been Pwned) och i ett register över dataförmedlare. En sexsiffrig kod som skickas till din e-postadress låser upp rapporten. Remove Me skickar ännu inga raderingsförfrågningar för din räkning. Starta min kostnadsfria analys.

Så känner du igen ett bluff-sms

Inget enskilt tecken avgör saken, men flera tillsammans är en tydlig varning:

• Brådska. Du ska agera nu, annars händer något dåligt. Polisen skriver att bedragare försöker skapa oro och stress så att du agerar i panik.
• En länk eller ett nummer att ringa. Polisen beskriver att bedragare via sms försöker få mottagaren att ringa ett nummer eller klicka på en länk.
• En avsändare du känner igen. Bedragare utger sig för att vara polisen, banken, en myndighet eller ett företag du litar på, enligt Polisen. FI ger ett exempel från sin egen verksamhet: FI kontaktar inte konsumenter via sms, Messenger eller WhatsApp. Den som får ett sådant meddelande i FI:s namn ska inte klicka på någon länk.
• Konstigt språk. FI skriver att språket kan vara onaturligt, slarvigt eller för vänligt, eller blanda svenska och engelska. Men AI gör texter mer trovärdiga, så frånvaron av fel bevisar ingenting.
• Uppmaning att logga in eller betala. FI: var mycket vaksam om du uppmanas att logga in i din bank eller betala pengar.

Missat samtal är en annan sak

Ibland kommer inte sms:et utan ett samtal som tystnar efter en signal. PTS kallar det wangiri, eller ping-samtal. Syftet är att få dig att ringa tillbaka till ett högkostnadsnummer, till exempel ett utlandsnummer. PTS råd: ring inte tillbaka. Den som verkligen vill nå dig ringer troligen igen, och kostnader uppstår normalt bara om du själv ringer. Läs mer i okänt nummer och dolt nummer.

Har du redan klickat eller svarat?

• Ring din bank direkt om du lämnat uppgifter eller fört över pengar, enligt FI och Bankföreningen. PTS råder dig att kontakta banken och göra en polisanmälan om du lurats att lämna bankuppgifter.
• Ring 112 om brottet pågår.
• Polisanmäl. Se polisanmäla bedrägeri: så gör du.
• Ta en skärmbild av sms:et innan du raderar det. Det är vårt eget råd för att ha underlag och står inte på myndighetssidorna ovan.

Vill du ha den större bilden av vad som händer vid bedrägerier, läs bedrägeri på nätet: så känner du igen det och vad du gör.

Så anmäler du

Polisen vill att du anmäler mejl och sms från bedragare som försöker få dig att lämna ut känsliga uppgifter. FI hänvisar till polisen.se/anmal eller 114 14. Polisen skriver att andra bedrägerier än kortbedrägeri anmäls genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation.

PTS kan inte hjälpa dig som enskild. Myndigheten är inte brottsutredande och avgör inte vad som är bedrägeri.

Vad operatörerna gör

Riksdagen har beslutat att operatörer ska stoppa samtal och meddelanden som misstänks vara bedrägliga eller vilseleda många mottagare, och reglerna trädde i kraft den 1 augusti 2026, enligt PTS. Operatörerna får inte filtrera innehållet utan bedömer tekniska indikatorer, till exempel avvikande trafikmönster. Några bluff-sms kan alltså fortfarande nå dig. PTS får också föra ett frivilligt register över avsändarnamn.

Vad källorna inte säger

Vi har inte hittat någon officiell siffra för hur många som får bluff-sms, och anger därför ingen. Konsumentverkets översiktssida pekar på en undersida om bluff-sms som vi inte har läst. Är du osäker på ett enskilt meddelande: kontakta organisationen via dess officiella kanal, inte via sms:et.

Källor

Lästa den 31 oktober 2026.

• PTS: Telefonbedrägerier
• Finansinspektionen: Falska mejl, sms och samtal
• Polisen: Bedrägerier
• Polisen: Våga vara otrevlig
• Konsumentverket: Bluffar och bedrägerier