Ordlista över personuppgifter och GDPR

Ordlista

Dataskyddets ord och begrepp

Varje ord förklaras utifrån en officiell sida, som anges under förklaringen. Förklaringarna är till för information och ersätter inte juridisk rådgivning.

BankID: BankID är en elektronisk legitimation som installeras på dator eller mobil. IMY räknar den som en inloggningsfaktor av typen något man har. PTS och Polisen varnar för att bedragare kan försöka få en att logga in eller signera med BankID.; Källa : IMY: Öka skyddet för dina personuppgifter
bedragare: En bedragare är den som försöker lura någon på pengar eller uppgifter. Finansinspektionen varnar för att bedragare ofta utger sig för att vara banker eller myndigheter och använder deras namn och logotyper för att verka seriösa.; Källa : Finansinspektionen: Falska mejl, meddelanden, samtal och webbplatser
bedrägeri: Bedrägeri är när en gärningsperson lurar någon att göra, eller låta bli att göra, något för att själv tjäna på det ekonomiskt, så att den som blir lurad skadas ekonomiskt. Brottet regleras i brottsbalken, och Polisen tar emot anmälningar.; Källa : Polisen: Identitetsbedrägeri
behandling av personuppgifter: Behandling är ett vitt begrepp: det omfattar alla åtgärder som vidtas med personuppgifter, till exempel insamling, registrering, lagring, ändring, användning, utlämning, spridning, radering och förstöring, oavsett om det sker automatiserat eller inte.; Källa : EUR-Lex: Förordning (EU) 2016/679 (GDPR)
bluff: Bluff är ett samlingsord hos Konsumentverket för försök att lura konsumenter, till exempel bluffmejl, bluff-sms, abonnemangsfällor och investeringsbedrägerier. Myndigheten ger råd om hur man undviker att bli lurad och vad man gör om man har blivit det.; Källa : Konsumentverket: Bluffar och bedrägerier
bluff-sms: Bluff-sms är textmeddelanden som skickas för att lura dig på pengar, kapa dina konton eller stjäla personliga uppgifter. De kan se ut att komma från en bank, en postleverantör eller en myndighet, och länkarna leder ofta till falska webbplatser.; Källa : Konsumentverket: Bluff-sms och bluffmejl
bluffmejl: Bluffmejl är mejl som skickas för att lura dig på pengar, kapa dina konton eller stjäla personliga uppgifter. Konsumentverket råder dig att inte svara, inte klicka på länkar, inte öppna bilagor och inte lämna ut personnummer, kontonummer eller inloggningsuppgifter.; Källa : Konsumentverket: Bluff-sms och bluffmejl
borttagning av sökträff: Enligt rätten att bli glömd kan du be en sökmotor som Google eller Bing ta bort en sökträff som visas vid sökning på ditt namn. Själva uppgifterna på webbplatsen berörs inte: för att få dem raderade måste du vända dig till webbplatsen.; Källa : IMY: Rätten att få sökresultat borttagna
dataintrång: Dataintrång är när någon olovligen tar sig in i en dator eller tar över ett konto, till exempel i sociala medier. Polisen råder till att anmäla så snart som möjligt och att spara skärmdumpar och annat underlag, eftersom loggar kan vara svåra att få fram senare.; Källa : Polisen: Dataintrång
dataläcka: En dataläcka är en personuppgiftsincident där uppgifter har kommit ut till obehöriga. IMY råder den som kan vara berörd att följa verksamhetens information, byta lösenord som kan ha läckt och vara uppmärksam på nätfiske, eftersom läckta kontaktuppgifter kan utnyttjas.; Källa : IMY: Om du kan ha berörts av en personuppgiftsincident
dataskyddsförordningen (GDPR): Dataskyddsförordningen, i vardagligt tal GDPR, är en EU-förordning som gäller sedan 2018. Den ger samma skydd för personuppgifter i hela EU och ger bland annat rätt att få veta vad som sparas om en, och att begära rättelse eller radering.; Källa : IMY: GDPR skyddar dina personuppgifter
ID-kapning (identitetsbedrägeri): ID-kapning är ett annat ord för identitetsbedrägeri: någon använder dina personuppgifter för att exempelvis ta lån, få krediter eller köpa varor, eller utger sig för att vara dig på nätet, till exempel via dina konton i sociala medier.; Källa : Polisen: Identitetsbedrägeri
identitetsstöld (ID-stöld): Du har drabbats av ID-stöld om någon har tagit lån, köpt varor eller tecknat abonnemang i ditt namn utan att du vet om det. Konsumentverket rekommenderar bland annat polisanmälan, kontakt med banken och spärr av personnumret hos kreditupplysningsföretagen.; Källa : Konsumentverket: Utsatt för ID-stöld
IMY (Integritetsskyddsmyndigheten): IMY är den svenska tillsynsmyndigheten för dataskydd. Den tar emot klagomål från privatpersoner och kan inleda tillsyn, men kan inte själv radera personuppgifter åt någon: begäran om radering riktas till den personuppgiftsansvariga.; Källa : IMY: Rätt till radering av dina personuppgifter
klagomål till IMY: Om en verksamhet behandlar dina personuppgifter felaktigt kan du lämna ett klagomål till IMY. IMY tar emot och går igenom alla klagomål, och en del leder till tillsyn. Du får alltid ett svar, men klagomålet leder inte automatiskt till att uppgifterna raderas.; Källa : IMY: Klaga på en felaktig behandling av dina personuppgifter
kreditspärr: En kreditspärr innebär att du spärrar ditt personnummer hos kreditupplysningsföretagen. Om någon försöker låna pengar i ditt namn kan då ingen kreditupplysning göras. De stora företagen samarbetar, så en spärr hos ett av dem räcker ofta.; Källa : Konsumentverket: Utsatt för ID-stöld
kreditupplysning: När du ansöker om lån eller köper på avbetalning görs en kreditbedömning av dig. Underlaget kommer från kreditupplysningsföretag, som måste ha tillstånd av IMY. Betalningsanmärkningar kan följa av obetalda räkningar.; Källa : IMY: Kreditupplysning
lösenordshanterare: En lösenordshanterare samlar och lagrar dina lösenord så att du slipper komma ihåg dem. IMY rekommenderar långa lösenord, helst 12 tecken eller mer, och ett unikt lösenord för varje tjänst.; Källa : IMY: Öka skyddet för dina personuppgifter
NIX-nämnden: NIX-nämnden är näringslivets instans för att se till att personuppgifter används ansvarsfullt i marknadsföring. Hit kan du anmäla oönskad marknadsföring, till exempel samtal eller sms som du inte borde ha fått.; Källa : NIX-nämnden
NIX-Telefon: NIX-Telefon är spärregistret för telefoni. Den som anmäler sitt nummer slipper, med vissa undantag, samtal i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte. Det kostar bara samtalskostnaden och gäller tills vidare. Företag där du är kund får ändå ringa.; Källa : NIX-Telefon
nätfiske: Nätfiske är när bedragare skickar mejl eller annonserar om något som ska få dig att klicka på en länk och lämna uppgifter, till exempel kortuppgifter eller personuppgifter, som kan användas för att komma åt dina pengar.; Källa : Polisen: Nätfiske, phishing
okänt nummer: Ett okänt nummer är ett telefonnummer som du inte känner igen. PTS påpekar att du inte måste svara, att du kan lägga på om du inte vet vem som ringer och att du aldrig bör lämna ut lösenord, kortuppgifter eller personuppgifter per telefon, sms eller e-post.; Källa : PTS: Telefonbedrägerier
oönskade säljsamtal: Oönskade säljsamtal kan minskas genom att spärra telefonnumret hos NIX-Telefon, men en spärr stoppar inte allt: företag där du redan är kund, samt vissa samhällsinformationssamtal och undersökningar, får fortfarande kontakta dig.; Källa : Konsumentverket: Så kan du minska mängden säljsamtal
personnummer: Personnummer och samordningsnummer har ett särskilt skydd i Sverige. Som huvudregel får de bara behandlas med ditt samtycke, men det finns undantag när behandlingen är klart motiverad av ändamålet, vikten av säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl.; Källa : IMY: Personnummer
personuppgifter: Personuppgifter är all information som direkt eller indirekt kan kopplas till en person som lever. Det kan vara namn, adress, personnummer, e-postadress, telefonnummer, IP-adress eller ett foto. Även ljudinspelningar kan räknas hit.; Källa : IMY: Vad är personuppgifter?
personuppgiftsansvarig: Personuppgiftsansvarig är den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter, till exempel ett företag eller en myndighet. Det är mot den personuppgiftsansvariga som rättigheterna enligt GDPR utövas.; Källa : EUR-Lex: Förordning (EU) 2016/679 (GDPR)
personuppgiftsbiträde: Personuppgiftsbiträde är en fysisk eller juridisk person, myndighet eller annat organ som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning, till exempel en leverantör som lagrar uppgifterna åt ett företag.; Källa : EUR-Lex: Förordning (EU) 2016/679 (GDPR)
personuppgiftsincident: En personuppgiftsincident är en säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring av personuppgifter, eller till obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till dem. Personuppgiftsansvariga ska anmäla vissa incidenter till IMY.; Källa : IMY: Anmäla personuppgiftsincident
phishing: Phishing är den engelska termen för nätfiske: bedragare försöker lura dig att lämna ut känsliga uppgifter via mejl, meddelanden eller falska webbplatser. Konsumentverket nämner att meddelandet kan se ut att komma från en bank, en myndighet eller ett känt företag.; Källa : Konsumentverket: Bluff-sms och bluffmejl
polisanmälan: En polisanmälan görs genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Vissa brott, till exempel kortbedrägeri, kan anmälas på webben med svenskt personnummer eller samordningsnummer. Vid pågående brott ringer man 112.; Källa : Polisen: Bedrägerier, ekonomiska brott och it-brott
profilering: Profilering är varje form av automatisk behandling av personuppgifter som används för att bedöma personliga egenskaper hos en person, till exempel ekonomisk situation, intressen, beteende eller vistelseort.; Källa : EUR-Lex: Förordning (EU) 2016/679 (GDPR)
PTS (Post- och telestyrelsen): PTS är myndigheten som arbetar med elektronisk kommunikation. Den informerar om telefonbedrägerier som spoofing, smishing och wangiri, men är inte brottsutredande och kan inte hjälpa enskilda som drabbats: sådana ärenden går till Polisen.; Källa : PTS: Telefonbedrägerier
ransomware (utpressningsvirus): Ransomware, eller utpressningsvirus, är skadlig programvara som kan låsa datorer och kryptera filer. Angriparen kräver lösensumma. Polisen avråder från att betala, eftersom det inte finns någon garanti för att problemet upphör.; Källa : Polisen: Dataintrång
registerutdrag (rätt till tillgång): Rätten till tillgång innebär att du kan fråga en verksamhet om den behandlar personuppgifter om dig. Om så är fallet har du rätt till en kopia av uppgifterna och information om bland annat ändamål, mottagare, lagringstid och varifrån uppgifterna kommer.; Källa : IMY: Rätt till tillgång
rätt att flytta personuppgifter (dataportabilitet): Rätten att flytta personuppgifter kallas dataportabilitet. Om du har samtyckt till behandlingen eller lämnat uppgifterna på grund av ett avtal kan du begära att få ut dem i ett maskinläsbart format, eller att de förs över till en annan aktör om det är tekniskt genomförbart.; Källa : IMY: Rätt att flytta dina personuppgifter
rätt att göra invändningar: Du har i vissa fall rätt att invända mot behandlingen av dina personuppgifter. Rätten att invända mot direktmarknadsföring är absolut: om du invänder får uppgifterna inte längre användas för sådan marknadsföring.; Källa : IMY: Rätt att göra invändningar
rätt till radering (rätten att bli bortglömd): Rätten till radering innebär att du kan be den som behandlar dina personuppgifter att radera dem. Rätten gäller i vissa fall, inte alltid. IMY kan inte radera uppgifterna åt dig: begäran riktas till den personuppgiftsansvariga.; Källa : IMY: Rätt till radering av dina personuppgifter
rätt till rättelse: Du har rätt att få felaktiga personuppgifter om dig rättade och att komplettera uppgifter som saknas. Begäran görs till den som behandlar uppgifterna, och det finns inga särskilda formkrav: den kan ställas muntligt eller skriftligt.; Källa : IMY: Rätt att få dina felaktiga uppgifter rättade
samtycke: Samtycke är en frivillig, specifik, informerad och otvetydig viljeyttring genom vilken en person godtar att hens personuppgifter behandlas, antingen genom ett uttalande eller genom en tydlig bekräftande handling.; Källa : EUR-Lex: Förordning (EU) 2016/679 (GDPR)
smishing: Smishing är nätfiske via sms. Bedragaren skickar ett meddelande med en länk som kan leda till en falsk webbplats eller installera skadliga appar, ofta med uppmaning att agera snabbt, till exempel för att ett paket annars skulle returneras.; Källa : PTS: Telefonbedrägerier
spoofing: Spoofing innebär att ett telefonnummer förfalskas så att samtalet ser ut att komma från någon annan, till exempel någon du känner, en bank eller en myndighet. PTS rekommenderar att du inte lämnar ut känsliga uppgifter och lägger på om du inte vet vem som ringer.; Källa : PTS: Telefonbedrägerier
spärra: Att spärra betyder att göra något oanvändbart eller oåtkomligt: Konsumentverket nämner att spärra personnummer hos kreditupplysningsföretagen, id-kort eller körkort som kommit bort, och att fråga banken om BankID, konton och kort ska spärras vid ID-stöld.; Källa : Konsumentverket: Utsatt för ID-stöld
söktjänst: En söktjänst är en webbplats eller databas där uppgifter om personer går att söka fram. IMY skiljer mellan söktjänster med och utan utgivningsbevis, eftersom det avgör hur en begäran om radering ska göras och vad IMY kan göra.; Källa : IMY: Har du svårt att få bort uppgifter om dig från söktjänster med utgivningsbevis?
telefonförsäljning: Telefonförsäljning är när ett företag ringer för att sälja eller marknadsföra något. Konsumentverket förklarar att man kan ångra köp via telefon, minska antalet samtal genom att spärra numret hos NIX-Telefon och anmäla problematisk telefonförsäljning.; Källa : Konsumentverket: Telefonförsäljning
tvåfaktorsautentisering: Tvåfaktorsautentisering innebär att inloggningen kräver mer än en faktor: något man vet, något man har eller något man är. IMY bedömer det som säkrare än enbart lösenord och rekommenderar det särskilt för e-postkontot.; Källa : IMY: Öka skyddet för dina personuppgifter
utgivningsbevis: Ett utgivningsbevis ges av Mediemyndigheten och ger en webbplats eller databas samma grundlagsskydd som tidningar, radio och tv. IMY förklarar att radering från söktjänster med utgivningsbevis begärs direkt hos webbplatsen, och att IMY inte kan radera uppgifterna åt dig.; Källa : IMY: Har du svårt att få bort uppgifter om dig från söktjänster med utgivningsbevis?
vishing: Vishing, eller telefonbedrägeri, är när någon ringer eller skickar sms och försöker få dig att lämna ut koder eller kortuppgifter, eller att logga in på din bank. Namnet kommer av de engelska orden voice phishing.; Källa : Polisen: Telefonbedrägeri, vishing
wangiri (ping-samtal): Wangiri, eller ping-samtal, innebär att den som ringer lägger på efter en signal för att få dig att ringa tillbaka. Numret är ofta ett högkostnadsnummer. PTS råder till att inte ringa tillbaka till nummer man inte känner igen.; Källa : PTS: Telefonbedrägerier