Identitetsstöld och ID-kapning: så skyddar du dig

I Sverige är personuppgifter och e-legitimation tätt sammanflätade med vardagen: lån, abonnemang, handel och myndighetskontakter hänger på ett namn och ett personnummer. När någon annan använder dina uppgifter kan det bli omständligt att reda ut. Den här guiden förklarar vad Polisen kallar identitetsbedrägeri, vad du gör direkt om du drabbas och hur du minskar risken.

Innehållet bygger på Polisen, IMY (Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare Datainspektionen) och PTS. Det är allmän information och ersätter inte råd från polisen, banken eller en jurist i ditt ärende.

Vad är ID-kapning och identitetsstöld?

Polisen använder ordet identitetsbedrägeri och skriver att det också kallas identitetsstöld, identitetskapning eller id-kapning. Det innebär att någon använder dina personuppgifter utan lov. Polisen nämner några exempel:

• att någon tar lån eller krediter i ditt namn
• att någon köper varor eller tjänster i ditt namn
• att någon utger sig för att vara du på nätet, till exempel via dina konton i sociala medier

Enligt Polisen kan du anmäla om din identitet använts för att ta lån, göra inköp eller annat på nätet. Bedrägeri regleras i Brottsbalken 9 kap., som Polisen länkar till.

Ordet ”stöld” är lite missvisande: du förlorar inte din identitet och den försvinner inte. Det handlar om att någon missbrukar uppgifter om dig. Därför är det viktigt att agera snabbt och dokumentera allt.

Gör så här om du tror att du drabbats

Polisens första råd är tydligt: kontakta din bank och anmäl brottet så snart du kan. Stegen nedan följer Polisens sida om id-kapning.

1. Kontakta din bank. Kontrollera dina konton och ring banken om du misstänker id-kapning, så att fortsatta bedrägerier kan stoppas.
2. Polisanmäl. Ring 114 14 eller besök en polisstation. Ring 112 om brottet pågår eller om du behöver polis snabbt på plats. Läs mer i vår guide om att polisanmäla bedrägeri.
3. Bestrid fakturor. Bestrid fakturor för varor och tjänster du inte har köpt.
4. Spärra personnumret hos kreditupplysningsföretaget. Gör det om någon tagit kreditupplysningar i ditt namn.
5. Kontrollera din adress. Kontrollera med Skatteverket att din folkbokföringsadress inte ändrats, och med Svensk adressändring att ingen eftersändning av post gjorts.
6. Spärra id-kort eller körkort om du blivit av med det. Kontakta företaget eller myndigheten som utfärdade kortet.
7. Kontakta kreditupplysningsföretaget direkt om du får en upplysningskopia trots att du inte ansökt om något.
8. Anmäl förlorade id-handlingar till polisen och kreditupplysningsföretagen.

Polisen länkar också till en broschyr med steg för steg-råd efter bedrägeri och till Mina sidor, där du kan följa ditt ärende. Brottsofferjouren ger gratis praktiskt och medmänskligt stöd och du kan vara anonym.

Vill du veta vilka av dina uppgifter som är synliga? Ju mer som är offentligt, desto lättare är det för någon att låtsas vara dig eller skicka övertygande bedrägeriförsök. Remove Me gör en gratis analys utan registrering: vi söker efter det som är offentligt synligt om dig, efter kända dataläckor (via Have I Been Pwned) och i ett register över dataförmedlare. En sexsiffrig kod som skickas till din e-postadress öppnar rapporten. Remove Me skickar inte ännu några raderingsbegäranden. Starta min kostnadsfria analys.

Att polisanmäla: så går det till

Polisen skriver att identitetsbedrägeri anmäls genom att du ringer 114 14 eller besöker en polisstation. På Polisens allmänna sida om polisanmälan finns fler detaljer som är bra att känna till:

• Bedrägeribrott, utom kontokortsbedrägeri, anmäler du per telefon (114 14) eller på en polisstation. Många andra brott kan anmälas på webben med svenskt personnummer eller samordningsnummer, men då får du inte ha skyddad identitet.
• Polisen hanterar anmälan på samma sätt oavsett kanal och prioriterar inte telefonanmälan högre. Anmäl så snart som möjligt, eftersom det underlättar att säkra bevis.
• Ha ditt personnummer till hands, så exakt tid och plats som möjligt, vad som hände och eventuella vittnen. Kontakta gärna ditt försäkringsbolag.
• Efter anmälan får du en kopia inom cirka tio arbetsdagar. Med digital brevlåda skickas den tidigast efter 48 timmar, annars till din folkbokföringsadress. Överst på kopian står ett diarienummer som du använder när du vill ändra anmälan eller kontakta försäkringsbolaget.
• Polis eller åklagare beslutar om förundersökning inleds. Polisen skriver att den görs bara om brottet kan klaras upp, och att den kan läggas ned om det saknas tillräckliga bevis.
• På Mina sidor (etjanster.polisen.se/minasidor) kan du se status för vissa ärenden. Polisen skriver att tjänsten fortfarande byggs upp.

Polisens nätfiskesida råder dig också att spara all skriftlig bevisning du kan, till exempel kontoöverföringar och konversationer i e-post och sms. Det gör det lättare för banken och polisen att följa vad som hänt.

Checklista: det första dygnet

Det här är ingen officiell lista, utan en sammanställning av Polisens och IMY:s råd i den ordning de är lättast att följa. Bocka av det som gäller dig.

• Jag har kontaktat min bank och bett den stoppa fortsatta betalningar.
• Jag har ringt 114 14 eller besökt en polisstation. Har jag fått ett diarienummer sparar jag det.
• Jag har samlat in det som visar vad som hänt: kontoöverföringar, mejl, sms och fakturor.
• Jag har bestridit fakturor på sådant jag inte köpt, skriftligt och med en sparad kopia.
• Jag har spärrat mitt personnummer hos kreditupplysningsföretaget om någon tagit kreditupplysningar i mitt namn.
• Jag har kontrollerat min folkbokföringsadress hos Skatteverket och eftersändning av post hos Svensk adressändring.
• Jag har bytt lösenord, i första hand till e-postkontot, och slagit på tvåfaktorsinloggning.
• Jag har kontaktat mitt försäkringsbolag för att höra om hemförsäkringen täcker id-kapning.
• Jag har sagt till någon jag litar på, eller kontaktat Brottsofferjouren, om jag behöver stöd.

Du behöver inte klara allt samma dag. Börja med banken och polisen, och ta resten i den takt du hinner.

Hur uppgifter hamnar hos bedragare

Polisen och PTS beskriver flera vägar. Ingen av dem är ny, men de blandas ofta:

• Falska samtal. Vishing och spoofing: någon ringer och låtsas vara bank eller myndighet. PTS skriver att målet är kortuppgifter, inloggningsuppgifter, BankID-signeringar eller direkt tillgång till pengar. Läs mer i vår guide om okända nummer och spamsamtal.
• Falska sms och mejl. Smishing och nätfiske med skadliga länkar. PTS skriver att länkarna kan leda till falska webbplatser eller installera skadliga appar.
• Dataläckor. IMY skriver att risken för identitetsstöld och bedrägeri ökar om finansiella uppgifter, till exempel bankkonto- eller kreditkortsnummer, har läckt, och att uppgifter från pass eller id-kort också ökar risken. Läs hur du kontrollerar läckor med Have I Been Pwned.
• Förlorade eller stulna id-handlingar och post. Polisen nämner att du ska se till att obehöriga inte kommer åt din post och att du ska anmäla förlorade id-handlingar.

Nätfiske är en vanlig väg in

Polisen beskriver nätfiske som att bedragare ”fiskar” efter dina uppgifter, ofta genom ett mejl eller en annons som lockar dig att klicka på en länk. Kommer meddelandet som sms kallas det smishing. Polisen nämner flera varningstecken:

• Du uppmanas klicka på en länk och ange bankuppgifter. Följ aldrig sådana uppmaningar, skriver Polisen.
• En avsändaradress som ser äkta ut bevisar ingenting.
• En länk kan se ut som en officiell sida. Läs webbadressen noga, eftersom bedragare kan lägga till en bokstav, som i Polisens exempel ”polisens.se”.
• Meddelandet kan utnyttja aktuella händelser, till exempel en påstådd skatteåterbäring från Skatteverket.
• Banker och seriösa företag skickar inte sådana meddelanden.

Polisen råder dig att kontrollera kontaktuppgifter på myndighetens eller företagets egen webbplats, att använda unika lösenord för de viktigaste tjänsterna, som e-post, bank och e-legitimation, och att aldrig låta någon fjärrstyra din dator eller mobil. Har du blivit lurad, ring banken och fråga om transaktionen kan stoppas. Polisens nätfiskesida och PTS uppger att du kan vidarebefordra misstänkta sms till 7726, ett nummer som fungerar med alla operatörer. Vår guide om nätfiske, bluffmejl och bluffsms går igenom det mer i detalj.

Skydda dig: det Polisen och IMY rekommenderar

Lämna inte ut uppgifter och logga inte in på uppmaning

• Polisen: logga aldrig in med BankID på uppmaning av någon som kontaktar dig, och lämna inte ut personuppgifter, koder eller kortuppgifter.
• Skicka inte personuppgifter eller inloggningsuppgifter via e-post utan att först kontrollera att avsändaren har rätt att begära dem.
• Öppna inte okända e-postmeddelanden eller länkar. Polisen råder dig att inte klicka på länkar i sms om du inte litar på avsändaren.
• Avsluta samtalet om du är osäker, även om personen säger sig vara en anhörig, en bank, ett företag eller en myndighet.

Om du misstänker att BankID har använts på uppmaning av någon annan, kontakta din bank direkt. Det är vad Polisen och PTS rekommenderar. Läs mer i vår artikel om BankID-bedrägeri och att spärra BankID.

Starka lösenord och tvåfaktorsinloggning

Polisen rekommenderar starka, unika lösenord, helst lösenordsfraser, och tvåfaktorsinloggning där det finns. En lösenordshanterare kan hjälpa dig. IMY skriver att du aldrig ska använda samma lösenord på flera sajter, appar eller tjänster. Vi går igenom hur du väljer och använder en lösenordshanterare i en egen artikel.

Teknik på dator och mobil

Polisen listar flera enkla åtgärder:

• ha uppdaterat virusskydd på dator och mobil
• ladda ned appar först efter att du kontrollerat recensioner och betyg
• använd biometrisk inloggning, till exempel ansikts- eller fingeravtrycksigenkänning, där det går

Bevaka kreditupplysningar

Polisen råder dig att använda tjänster som informerar dig direkt om någon tar en kreditupplysning på dig. Vilka tjänster som finns har vi inte granskat. Kontrollera själv villkor och pris innan du väljer.

Försäkring och stöd

Polisen uppmanar dig att kontrollera genom ditt försäkringsbolag om din hemförsäkring täcker id-kapning.

Efter en dataläcka

Har du fått besked om en personuppgiftsincident eller hittat dina uppgifter i en läcka, tar IMY upp följande på sin sida för privatpersoner:

1. Följ organisationens information. Är incidenten allvarlig nog ska organisationen berätta för dem som berörs, och beskedet ska förklara orsak, troliga följder, åtgärder och vem du kan kontakta.
2. Ta reda på vilka uppgifter som kan ha läckt och hur det kan påverka dig.
3. Byt lösenord som kan ha läckt, särskilt om du återanvänder dem. Prioritera e-postkontot, eftersom den som kontrollerar det kan återställa lösenord på andra tjänster.
4. Se upp för ovanlig aktivitet i dina tjänster och kontakta leverantören om du blivit utelåst.
5. Var vaksam på nätfiske. Läckta kontaktuppgifter kan leda till falska mejl, sms eller samtal, även sådana som verkar komma från personer du känner.
6. Slå på tvåfaktorsautentisering där det går och välj långa, unika lösenord.

Skyddade personuppgifter och registerutdrag

Är du särskilt utsatt för hot kan det finnas särskilda sätt att skydda dina uppgifter hos myndigheter. Vi beskriver dem i artikeln om skyddade personuppgifter. Vill du veta vilka uppgifter en organisation har om dig kan du begära ett registerutdrag, vilket vi går igenom i guiden om registerutdrag.

Fakturor, krav och betalningsanmärkningar

Efter ID-kapning kan krav dyka upp i brevlådan eller på e-post. IMY och Polisen ger följande råd som är bra att känna till.

Bestrid skriftligt

IMY skriver på sin sida om bluffakturor att du inte ska betala ett krav som du tror är en ren bluff, eftersom betalning gör verksamheten lönsam. Bestrid kravet skriftligen, förklara varför du inte är betalningsskyldig och spara en kopia: gör det i ett daterat brev eller mejl. IMY råder dig också att polisanmäla om du blivit utsatt för ett brott. Samma sida påpekar att polisen kanske inte kan utreda varje anmälan, men att informationen ändå kan vara viktig.

Betalningsanmärkningar

IMY förklarar att en betalningsanmärkning är en uppgift hos ett kreditupplysningsföretag om att du inte betalat en skuld i tid. IMY skriver också att en privatperson bara får en betalningsanmärkning om Kronofogden eller en domstol fastställt att du är betalningsskyldig.

Är en anmärkning felaktig eller vilseledande ska den rättas. IMY råder dig att i första hand kontakta det kreditupplysningsföretag som hanterar anmärkningen. Företaget måste utreda din reklamation. Eftersom kreditupplysningsföretagen inte samordnar rättelser behöver du kontakta varje företag för sig. Rättar företaget inte kan du klaga hos IMY, som själv inte kan ändra uppgifterna åt dig. IMY nämner Kronofogden som en annan väg för rättelse vid bluffkrav. Sidan om betalningsanmärkningar nämner inte ID-kapning, så vi kan inte säga hur just sådana fall hanteras. Ta därför kontakt med kreditupplysningsföretaget och Polisen.

För privatpersoner som inte är näringsidkare ska en betalningsanmärkning enligt IMY gallras senast tre år efter händelsen, till exempel Kronofogdens beslut.

Vad ska du inte göra?

• Ring inte upp det nummer som anges i ett misstänkt meddelande, skriver Polisen. Sök i stället upp kontaktuppgifterna på avsändarens officiella webbplats.
• Betala inte fakturor du inte beställt utan att först bestrida dem.
• Vänta inte. Polisen skriver att du ska kontakta banken så snart du kan.
• Skäms inte. Det kan drabba vem som helst, och bedragare kan vara övertygande. Polisen skriver att äldre och personer med funktionsnedsättning kan vara särskilt sårbara och att samtal med anhöriga i förväg minskar risken.

Prata med dina nära

Polisen skriver att äldre och personer med funktionsnedsättning kan vara särskilt sårbara. Polisen har ett underlag för ett kort samtal med en mamma, mormor eller vän. Diskussionsfrågorna där är bra utgångspunkter:

• Vad ska du tänka på om du får ett oväntat telefonsamtal?
• Hur kan du avsluta ett obekvämt telefonsamtal?
• Vad skulle en bedragare kunna säga för att lura sig in i din lägenhet?

Polisens råd i underlaget är bland annat att aldrig använda e-legitimation eller läsa upp koder från bankens kortläsare på någon annans begäran, eftersom bedragare ofta ber om upprepade identifieringar. Är du osäker på vem som ringer, lägg på och ring tillbaka på ett nummer du själv slagit upp. Seriösa företag kräver inte betalning på stället, de skickar en faktura. Banksidan hos Svenska Bankföreningen beskriver att bedragare kan utge sig för att vara bankpersonal, poliser eller läkare och att de ofta skrämmer, till exempel genom att säga att en anhörig är i trubbel eller att ditt konto är på väg att tömmas.

Vad källorna inte säger

De sidor vi läst nämner inte hur lång tid det tar att få bort en felaktig skuld, vad en kreditspärr kostar eller hur man tekniskt spärrar BankID. Vi anger därför inga belopp eller tidsramar. Kontakta din bank, kreditupplysningsföretaget eller Polisen för ditt ärende. Skatteverkets sida om skyddade personuppgifter har vi inte kunnat öppna, så den källan hänvisar vi inte till här.

Källor

Granskade den 31 oktober 2026.

• Polisen: Identitetsbedrägeri (id-kapning)
• Polisen: Bedrägerier, ekonomiska brott och it-brott
• Polisen: Telefonbedrägeri (vishing)
• Polisen: Våga vara otrevlig
• IMY: Om du kan ha berörts av en personuppgiftsincident
• PTS: Telefonbedrägerier
• Polisen: Nätfiske, phishing
• Polisen: Polisanmälan, allt du behöver veta
• Polisen: Prata med nära och kära om bedrägerier
• IMY: Bluffaktura
• IMY: Betalningsanmärkningar
• Svenska Bankföreningen: Stoppa bedragaren