Lösenordshanterare: så väljer och använder du en

De flesta av oss har dussintals konton: e-post, bank, sociala medier, butiker, appar. Att komma ihåg ett eget, långt lösenord för varje konto går inte. Därför återanvänder många samma lösenord, och då räcker det med ett enda läckage för att fler konton hamnar i riskzonen. En lösenordshanterare är ett vanligt sätt att lösa det.

Den här artikeln bygger på vad IMY (Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare Datainspektionen) skriver om lösenord. Myndigheten pekar inte ut någon enskild produkt, och det gör inte vi heller.

Vad är en lösenordshanterare?

Det är ett program eller en app som lagrar dina lösenord på ett ställe. IMY beskriver problemet så här: det är svårt att hålla reda på många olika lösenord, och du kan ta hjälp av så kallade lösenordshanterare på nätet som samlar alla dina lösenord.

I praktiken innebär det att du behöver komma ihåg ett enda huvudlösenord, medan hanteraren sköter resten. Vilken produkt som passar dig beror på vilka enheter du använder och hur mycket du vill betala. De källor vi har läst jämför inte produkter, så den bedömningen får du göra själv.

Fyra råd från IMY om lösenord

IMY:s guide om att öka skyddet för dina personuppgifter ger de här tipsen:

1. Välj så långa lösenord som möjligt, helst 12 tecken eller mer.
2. Behåll lösenordet för dig själv och dela det inte med någon annan.
3. Skriv inte ner lösenordet, eftersom det då kan komma på avvägar.
4. Använd ett unikt lösenord för varje tjänst.

Skälet till det sista rådet är enkelt. Om en tjänst du använder blir hackad och lösenorden stjäls kan angriparen inte använda det stulna lösenordet för att komma åt dina andra tjänster, så länge de har olika lösenord.

En lösenordshanterare gör alla fyra råden realistiska. Den kan föreslå långa, slumpmässiga lösenord, och du slipper skriva ner dem eller hålla dem i huvudet.

Lösenordsfraser: bra för huvudlösenordet

Längden är den enskilt viktigaste faktorn, skriver IMY. Myndigheten anser att tolv tecken ger tillräckligt bra skydd enligt de flesta säkerhetsexperter. För att ett långt lösenord ska gå att minnas föreslår IMY lösenordsfraser, alltså en längre fras med gärna ett tecken eller en siffra tillagd. IMY:s eget exempel är ”Mina3barnharblåaögon”. Använd inte exakt det exemplet, och använd aldrig en fras som någon som känner dig kan gissa.

IMY delar också uppfattningen att krav på särskilda tecken ofta slår fel. När användare tvingas skapa krångliga lösenord följer de gärna vissa mönster, vilket gör det lättare för en angripare. Ett långt huvudlösenord är därför ett bra val för just din hanterare, eftersom det är det enda du behöver minnas.

Lägg till tvåfaktorsautentisering

Ett lösenord är en enda faktor: något du vet. IMY förklarar att inloggning med flera faktorer är säkrare. Det kan vara något du har, till exempel en mobiltelefon eller ett engångslösenord, eller något du är, till exempel ett fingeravtryck. En angripare som bara kommer över lösenordet kommer då inte in.

IMY lyfter särskilt fram e-postkontot. När du glömmer ett lösenord skickas oftast ett nytt lösenord eller en återställningslänk till din e-post, så e-posten är knutpunkten till många andra tjänster. Skydda den extra noga, och aktivera tvåfaktor även på själva lösenordshanteraren om den erbjuder det. Hur du gör steg för steg beskriver vi i artikeln om tvåfaktorsautentisering.

Vill du veta vad som redan syns om dig på nätet? Remove Me gör en kostnadsfri analys utan registrering. Den söker efter det som är offentligt synligt, kontrollerar kända dataläckor (via Have I Been Pwned) och jämför mot ett register över dataförmedlare. En sexsiffrig kod som skickas till din e-postadress låser upp rapporten. Remove Me skickar ännu inga raderingsförfrågningar. Starta min kostnadsfria analys.

Så kommer du igång

IMY ger ingen steg-för-steg-guide för en viss produkt, så följande är en allmän ordning som bygger på myndighetens råd:

1. Välj en lösenordshanterare och skapa ett långt huvudlösenord, gärna en lösenordsfras som bara du känner till.
2. Börja med de viktigaste kontona: e-post först, sedan bank och de tjänster som har ditt personnummer eller dina betaluppgifter.
3. Byt ut återanvända lösenord mot nya, unika lösenord som hanteraren skapar.
4. Slå på tvåfaktor där tjänsten erbjuder det.
5. Fortsätt med de övriga kontona över några veckor. Du behöver inte göra allt på en gång.

Ett konto du inte längre använder kan du ta bort i stället för att skydda det. Hur det går till på Facebook beskriver vi i artikeln ta bort Facebook-konto.

Har ett av dina lösenord redan läckt?

Det kan det ha. Om en tjänst du använder har drabbats av ett dataintrång råder IMY dig att byta lösenord, särskilt om du använder samma på flera tjänster, och att byta på e-posten först. Du kan kontrollera din adress i Have I Been Pwned, en gratis tjänst som samlar uppgifter från kända läckor. Så använder du den förklarar vi i artikeln Have I Been Pwned: så använder du tjänsten.

Det här löser en lösenordshanterare inte

En lösenordshanterare skyddar dina lösenord, inte allt annat. Den hjälper inte om du själv skriver in lösenordet på en falsk inloggningssida. Var därför misstänksam mot mejl och sms som uppmanar dig att logga in via en länk, även om avsändaren verkar bekant. IMY kallar det nätfiske. Mer om hur du känner igen det finns i vår guide om nätfiske.

Tänk också på att ett lösenord aldrig är hela skyddet. Hur mycket av dina uppgifter som finns publikt går inte att påverka med lösenord, och IMY skriver att du bör fundera på vilka uppgifter du lämnar till olika tjänster.

Källor

Hämtade 31 oktober 2026.

• IMY: Öka skyddet för dina personuppgifter
• IMY: Åtgärder om du har berörts av en personuppgiftsincident
• IMY: Säker användning av molntjänster
• Have I Been Pwned: Om tjänsten